Nikotin och kroppen

Nikotin är ett av de mest missförstådda ämnena i modern medicinsk diskussion. Det talas om det nästan uteslutande i samband med cigarettrök, beroende och cancer – och de sammanhangen är befogade. Men nikotin i sig är inte samma sak som tobaksrökning, och forskarvärlden har länge känt till att ämnet har en mer komplex biologi än det entydigt negativa rykte det fått. Vad händer egentligen i kroppen när nikotin tas upp? Och finns det något som faktiskt talar för ämnet?

Vad är nikotin?

Nikotin är ett naturligt förekommande alkaloid som framför allt produceras av tobaksplantan – men som även finns i mindre mängder i tomater, paprika, aubergine och potatis, alltså andra växter i samma familj. Det är en giftig substans i höga doser: intag av en halv till ett gram nikotin på en gång är dödligt för en vuxen människa. Cigaretterna, snuset och vapens som folk använder innehåller naturligtvis långt mycket mindre än så, men tillräckligt för att framkalla både effekter och beroende.

Nikotinet tas upp blixtsnabbt. Via lungorna – som vid rökning eller vejpning – beräknas det ta ungefär tio till femton sekunder för nikotin att nå hjärnan via blodomloppet. Det är denna hastighet som är en av orsakerna till att rökning skapar ett starkare beroende än exempelvis nikotinplåster, där absorptionen är långsam och jämn.

Vad händer i hjärnan?

Nikotinets primära verkningsmekanism är att binda till en grupp receptorer i hjärnan som kallas nikotinacetylkolinreceptorer – de samma receptorer som normalt tar emot signalsubstansen acetylkolin, hjärnans egen kemiska budbärare. När nikotin binder till dessa receptorer aktiveras dem och utlöser en kaskad av händelser i hjärnan.

Det viktigaste som händer är att dopamin frisätts i hjärnans belöningssystem – ett system som normalt aktiveras av saker som mat, sex, framgång och social samhörighet. Dopaminfrisättningen skapar en känsla av välbehag, fokus och belöning. Det är denna mekanism som gör nikotin beroendeframkallande – och det är samma mekanism som ligger bakom de upplevda positiva effekterna.

De kortsiktiga effekterna – vad nikotin faktiskt gör

Det är värt att vara ärlig: nikotin ger verkliga, mätbara kortsiktiga effekter som många användare upplever som positiva. Det är inte inbillning och det är inte enbart en fråga om att lindra abstinens. Forskning vid bland annat Karolinska Institutet och Forskning & Framsteg bekräftar dessa akuta effekter:

Det är viktigt att förstå att dessa effekter är akuta och tidsbegränsade. De upplevs starkast hos den som är ovan vid nikotin eller som tagit en paus. Hos den som är beroende är de positiva effekterna till stor del en lindring av abstinens – inte en faktisk förbättring av grundläget. Det är beroendet som definierar vad som är ”normalt” för hjärnan.

Hjärnans anpassning – hur beroendet uppstår

Det är här den intressanta och problematiska biologin börjar. Hjärnan är plastisk – den anpassar sig ständigt efter de signaler den får. När nikotin regelbundet stimulerar dopaminsystemet svarar hjärnan med att minska sin egen naturliga dopaminproduktion och öka antalet nikotinreceptorer. Det är hjärnans sätt att balansera det konstant förhöjda stimulansen.

Konsekvensen är att hjärnan nu behöver nikotin för att fungera normalt. Utan det uppstår abstinens: irritabilitet, koncentrationssvårigheter, ångest, hunger, sömnproblem. De positiva effekter som nikotin gav i början – vakenhet, fokus, lugn – uppnås nu bara genom att lindra abstinensen, inte genom att gå över normalläget.

Forskning visar dessutom att nikotin bokstavligen bygger om hjärnan vid långvarigt bruk. Det ökar antalet nikotinreceptorer i vissa hjärnregioner och förändrar kommunikationen mellan nervceller – förändringar som kan kvarstå länge efter att man slutat.

Nikotin och medicin – det som förvånar

Det finns ett område där forskarsamhället faktiskt undersöker nikotin som ett potentiellt terapeutiskt ämne – och det är neurodegenerativa sjukdomar. Det handlar alltså om nikotin isolerat, utan tobakens övriga skadliga ämnen, i kontrollerade medicinska sammanhang.

Parkinson – ett omvänt samband

Det har länge observerats att tobaksrökare drabbas av Parkinsons sjukdom mer sällan än genomsnittsbefolkningen. Det är ett konsekvent fynd i epidemiologiska studier och man har länge misstänkt att det är nikotinet som är den skyddande faktorn. Nyare forskning visar att nikotin minskar nivåerna av enzymet SIRT6 i hjärnan – höga nivåer av SIRT6 är kopplat till Parkinsons – vilket delvis kan förklara sambandet. Klinikers studier pågår för att undersöka om nikotinbaserade läkemedel kan ha en roll i behandlingen.

Alzheimers – förbättrad uppmärksamhet

Patienter med Alzheimers sjukdom saknar i hög grad acetylkolin i hjärnan – just den signalsubstans som nikotinreceptorerna normalt är mottagare för. Kliniska studier har visat att patienter med Alzheimers som behandlas med nikotinplåster förbättrar sin uppmärksamhetsförmåga. Äldre med åldersrelaterade tecken på nedsatt kognitiv förmåga förbättrade också sin funktion något i studier med nikotin. Det pågår forskning – bland annat den stora MIND-studien – för att undersöka om nikotinbaserade behandlingar kan bromsa kognitiv försämring.

Forskning vid Uppsala universitet, publicerad av professor Klas Kullander, har identifierat specifika nervceller i hjärnan – kallade ”grindvaktarceller” – som påverkas av nikotin och som reglerar vilka intryck som ska bli minnen. Nikotin har enligt denna forskning en mätbart positiv effekt på minne och inlärningsförmåga, och om man kan kopiera denna effekt utan tobakens skadeverkningar skulle det kunna öppna för nya läkemedel mot Alzheimers.

Ulcerös kolit

Ett av de mer överraskande fynden är att rökare mer sällan drabbas av ulcerös kolit – en inflammatorisk tarmsjukdom – och att nikotin verkar ha en skyddande effekt mot sjukdomens inflammation. Nikotinlappbehandling har prövats med viss positiv effekt i kliniska sammanhang. Exakt varför nikotin har denna effekt är ännu inte klarlagt.